Omöjligt

Idag höll jag på att försova mig. IGEN. Jag börjar bli helt omöjlig. Jag vaknade med mobilen (som är mitt alarm) i handen... Kastade på mig dagens krigsmundering och stegade ner på universtetet för att träffa min handledare som är i stan. Hon sitter ju normalt i Berlin. Svettig och nyvaken fick jag min halvtimma med henne, som inte alls var nog länge. Skulle nog kunnat diskutera mer med henne men jag hade ju min frisörtid att passa.

... Frisören ja. Det blev en dyrare upplevelse än jag hade tänkt. Aj. Men jag fick i alla fall en massa glossiga tidningar att läsa och en latte på det. Och ett nytonat hår då.

Har förresten druckit på tok förmycket kaffe idag. Jag har en otrevlig känsla av att jag får en lång natt utan särskilt mycket sömn. Hur som helst ska jag till J på TV-kväll och det ska bli skönt med en slapp-kväll i Hammarby sjöstad.